Lars Sjöbergs operanycklar

Lars Sjöberg ger nycklar till tolkning av 11 kända operor

Publicerade i Expressen våren 2016

“La Bohème” 1896
av Giacomo Puccini (1858 – 1924)

De plötsliga aha-upplevelserna är väl knappast Giacomo Puccinis fält. Hans svaghet ligger i att han mestadels bara tonsätter det som redan står i texten. Hans styrka ligger i att han gör det så vackert och skickligt. Men där finns uddar som sticker ut. I tredje akten av La Bohème söker den lungsjuka Mimi upp vännen Marcello för att dryfta sina problem med att leva ihop med Rodolfo. Hon ställer en enkel fråga:  ”Ursäkta, var ligger värdshuset, där målaren Marcello bor?”  Men musiken komplicerar frågan. Den fallande melodilinjen, de abrupta pauserna mellan orden, orkesterns dissonanser vittnar om att Mimi är sjuk, svårt sjuk till och med. Hade hon sagt ”Ack, jag känner mig så dålig”, hade musiken kunnat ingå i vilken dussinmusikal som helst. Men här skänker den situationen en tredje dimension. Operamusiks främsta uppgift är inte att illustrera vad som står i librettot utan vad som INTE står där. Fortsätt läsa “Lars Sjöbergs operanycklar”

Allan Pettersson och Christian Lindberg i Norrköping 2010

Rytmiska serier hamrar i stråkarna. En fagottslinga blir till en ropande röst. Sugande oroshärdar mullrar, samtidigt som staccatomeddelanden sipprar in som från en annan värld. Så bryter sången igenom och orkestersatsen landar i ett ögonblick av frid.

TEXT: Cecilia Aare

Den 14 januari uruppförde Christian Lindberg och Norrköpings symfoniorkester Allan Petterssons ofullbordade första symfoni. Och Pettersson-vänner som hade infunnit sig i De Geerhallen i Norrköping bör ha känt igen terrängen: här restes de melodiska bågarna mot en matta av larmande anrop. Fortsätt läsa “Allan Pettersson och Christian Lindberg i Norrköping 2010”

Syrianerna i Sverige – försvarar de de ryska bomberna i sitt forna hemland?

ALEPPO Väldigt många svenska syrianer står för oumbärliga insatser i vårt gemensamma samhälle. Några få har stuckit ut negativt. Hedersmord, bedrägerier inom socialtjänsten. Den som påpekar det fördömer absolut inte en hel grupp. Men hur är det allmänt sett? Finns det hos dem en enhetlig inställning? Älskar de Putin? Hatar de Obama? Här citeras några uppslagsböcker om Syrien och görs några villrådiga reflektioner.

Nordisk familjebok, Tredje upplagan 1923 meddelar följande om Aleppo

Aleppo, Haleb, stad i franska mandatområdet Syrien. Omkr. 140 000 inv. Aleppo ligger i en härlig oas. vars trädgårdar äro berömda för sina pistacier (”Alepponötter”). Genom sina många kupoler, minareter och palats är det en av de vackraste städerna i orienten. I Aleppo mötas karavanvägar från alla håll. Aleppo ligger vid Bagdadbanan; från Aleppo  utgår en järnvägslinje mot söder till Damaskus. Direkt järnvägsförbindelse mellan Aleppo och dess hamnstad Alexandrette är planerad. Fortsätt läsa “Syrianerna i Sverige – försvarar de de ryska bomberna i sitt forna hemland?”

Parsifal är Wagners stora drama om sexualiteten

Wagners sista opera “Parsifal” brukar ses som ett liturgiskt spel i sagomiljö. Men i själva verket handlar det om en modern uppgörelse med könsdriften och om skräcken för sjukdomen syfilis, skriver Wagnerkännaren Ingemar Schmidt-Lagerholm.

TEXT: Ingemar Schmidt-Lagerholm

(Dagens Nyheter: Helsidan 120319 redigerad av Björn Wiman, PDF)

Tabula rasa. Parsifal, den rena mäniskan, homo castus, ännu helt opåverkad av vår kultur vare sig på gott eller på ont. ”Durch Mitleid wissend, der reine Tor” (Av medlidande vis, den rene dåren / Lenningers översättning) med innebörden att den helt rene skulle få sitt spirande förstånd berikat genom medlidande. Konkret genom att öva förståelse (empati) såväl för den fysiska smärtan hos översteprästen Amfortas som för överambitionen hos kvinnan Kundry, mater mundi, moder till allt världsligt och mer därtill. Fortsätt läsa “Parsifal är Wagners stora drama om sexualiteten”

Storsvenska tenorer – Idomeneo

Följande text om Mozarts Idomeneo (1781) är framsprungen i etapper under tiden strax före och strax efter Göteborgspremiären den 24 september 2016

TEXT: Ingemar Schmidt-Lagerholm

Två storsvenska glanstenorer. Någon minns Set Svanholm som avled år 1964. Någon minns Nicolai Gedda  som är retirerad sedan 2001. Men just så grandiost var det när Mozarts opera Idomeneo hade sin Sverigepremiär på Kungliga Operan i Stockholm den 10 januari 1957. Elisabeth Söderström och Aase Nordmo hette tjejerna. Jag skulle kunna rapportera om detta ty jag såg evenmanget tio gånger med då bruklig ungdomsrabatt plus genrepet den 9:e där jag slank in gratis. Jag förde som tjugotvååring barnsligt protokoll efter Bernhard Paumgartners då nyutgivna klaverutdrag. 0.50  0.35  0.55 var akttiderna inklusive applåder. Fortsätt läsa “Storsvenska tenorer – Idomeneo”

Adams, äreräddaren

John Adams: Nixon in China. Premiär Stockholm den 1 oktober 2016

TEXT: Ingemar Schmidt-Lagerholm

Var Nixon månne den ende amerikanske president som tvingats avgå i skam och nesa. Det var den 9 augusti 1974, och snart kom alla verkligt avgörande politiska skandaler att benämnas med ändelsen  -gate, vilket fortfarande syftar på Watergate, platsen där underhuggarna begick sitt brott. Men jag skall ändå inte gå vidare med att fräscha upp minnet av USA:s historia. Endast nämna att dåvarande svenska TV2 på midsommarafton i Nixons dödsår 1994 gav operan ”Nixon in China” av John Adams som kommenterad föreställning under hela eftermiddagen och som ett led i att belysa uppvärderingen av Richard Milhous Nixon. Fortsätt läsa “Adams, äreräddaren”