Att lära sig noter på medeltiden – och på 1800-talet

1. T.v. Munkar sjunger i mässan från en gemensam notbok, ovanför dem en orgel. Illuminerad initial, bokstaven B, från ett cisterciensiskt graduale från 1300-talets början, från Nederländerna eller Tyskland. Victoria & Albert Museum, London. T.h. Munkar som sjunger ur en gemensam notbok, men sannolikt snarast i en repetition; de ser mycket avspända ut och verkar sjunga för nöjes skull. Detalj ur en handskrift från 1300-talets början, sannolikt Frankrike. Förvaring obekant.
1. T.v. Munkar sjunger i mässan från en gemensam notbok, ovanför dem en orgel. Illuminerad initial, bokstaven B, från ett cisterciensiskt graduale från 1300-talets början, från Nederländerna eller Tyskland. Victoria & Albert Museum, London. T.h. Munkar som sjunger ur en gemensam notbok, men sannolikt snarast i en repetition; de ser mycket avspända ut och verkar sjunga för nöjes skull. Detalj ur en handskrift från 1300-talets början, sannolikt Frankrike. Förvaring obekant.

Av Göran Tegnér

Under den katolska medeltiden fanns ingen församlingssång. Mässan i kyrkor och kloster var till stor del sjungen, av präster eller korgossar. De sångliga resurserna har naturligtvis varierat, med en spännvidd från små landskyrkor till stora kloster eller domkyrkor i städerna. Men alla måste förstås kunna sjunga efter noter.

Fortsätt läsa ”Att lära sig noter på medeltiden – och på 1800-talet”