Upp till Uppsala.
Impressioner. Diskrepant essä.

Löst och fast som kan knytas till Uppsala. Konsert och Kongress. Den estniske dirigenten Paul Mägi. Ingemars farföräldrar. Linnégatan 18 vid järnvägen. Häradshövdingens sonson: musikforskaren Anders Edling. Beskrivning av en innehållsrik bluray (BD-R). Och hen har nog inte varit i Uppsala men kom med ändå: Sofi Oksanen.

TEXT och FOTO: Ingemar Schmidt-Lagerholm

Visst är Uppsala av tradition en delad stad. Av järnvägen i en västlig akademisk hälft med Fyriså, Slott, Carolina, Universitet, Dom, Stadsteater, Biskopsborg (Ingmar Bergmans Alexander), Ofvandahls Konditori (Lars Gustafsson), Bokhandeln där min farbror Torsten köpte historiskt om den uppländska Vendeltiden. Nationshuset av Alvar Aalto. På den östliga Vaksala-sidan var det alltid mera vildvuxet.

Men så invigdes lördagen den 1 september 2007 ”Uppsala Konsert och Kongress”. Och vips, Uppsala fick kultur på bägge sina sidor. Här framförs strax samtliga femton stråkkvartetter av Dmitri Sjostakovitj med Brodskykvartetten. Paul Mägi och Nils-Erik Sparf får som ansvariga för ”Uppsala Kammarorkester” skifta lokal från Universitetets aula till allra högst upp på nya Parnassen åt hållet för de berömda ”Uppsala högar”.

Den 7 februari 2019 på ’hemmaplan’ i Uppsala (högsta Parnassen, Konsert och Kongress). Paul Mägi slår in symfoniorkestern i helaftons-oratoriet Elias av Felix Mendelssohn.
Mitt i bild primarien Nils-Erik Sparf (ledare för Uppsala kammarsolister).

På grund av omständigheter är Uppsala inte ’min’ stad på riktigt. Men farfar och farmor hade stor del av sina liv där. Av karta framgår tydligt att Linnégatan västerifrån slutar tvärt vid järnvägen. Det norra hörnhuset med trädgård längs banan. Där bodde nedtill dessa mina bästeföräldrar. Båda hädangångna före min ’busiga’ tillblivelse.  Endast en lugn cykelbana skiljer trägården från det raka järnvägsspåret mot västnordväst. Kartan nedan visar järnvägsövergång vid Skolgatan, dock ej vid Linnégatan.

Markerade med rött är högst upp mina bästeföräldrars hus på Linnégatan 18 och längst ned byggnaden som innehades av häradshövding Nils Edling senior, S:t Olofsgatan 2.

Intressant med ett hus byggt i brytningstid, sannolikt just före första världskriget. Den stora porten till Linnégatan 18 släpper igenom höga hästfordon.

Linnégatan 18
Uppsalahuset där Ingemars farföräldrar bodde. Troligt byggnadsår strax före första världskriget (1910?). Nuvarande adress Linnégatan 18 i hörn med järnvägen som här börjar böja sig mot Sala i väster. Hörnhusets trädgård i vinterskrud.

Farmor Gerda Pehrsson-Schmidt (inte oäven oljemålare med pseudonymen ”Göran Persson”) var teckningslärare i den mycket närbelägna flickskolan. Farfar Fredrik Schmidt hade författat en avhandling ”Studies in the Language of Pecock”. Hur sachsiska (tyska) smälter samman med normandiska (franska) till engelska.

T v farfars språkavhandling från år 1900 ”Studies in the Language of Pecock”. T h oljemålning utförd av farmor ”Strömstads hamn”.
Mitt emot Uppsala Gamla kyrkogård (Kyrkogårdsgatan) återfinner man denna Edlingska byggnad, vilken innehades av häradshövding Nils Edling senior.
Sonsonen Anders Edling är prominent Uppsalabo. Franskt sinnad musikforskare med böcker om Emil Sjögren och Gösta Nystroem. Emeriterad chefsbibliotekarie vid Carolina Rediviva.
Anders Edling

Men nu till den serie av CD-skivor som har producerats av Paul Mägi och Nils-Erik Sparf med ’Uppsala Kammarorkester’. Och då först en efterlysning. Ty den CD:n finns inte, tillhör en tidigare epok. Men borde kunna plockas fram. Uppsalas Gamla Rådhus år 1986. Anne Sofie von Otter framför på tyska Stefan Georges översättning av Beaudelaires franska. Det gäller Alban Bergs stråkkvartett ”Lyrisk svit”, vilken i likhet med Schoenbergs andra stråkkvartett kan framföras med dylikt vokalinslag.

Flytten inom Uppsala för Paul Mägi, Nils-Erik Sparf  och ”Uppsala Kammarorkester” från Universitetet till nya Parnassen (Uppsala konsert och Kongress) kan sägas vara förknippad med fyra symfonier av Jean Sibelius. Trean (2006) och fyran (2004) är på CD från Universitetet, medan ettan (2010) och sjuan (2011) är från ’Konsert och Kongress’. Jag listar nu skivorna utan rangordning. Applåder borde ha skurits bort i tidigt led. Nu gör jag detta avlägsnande vid redigering för bluray.

VO 0007 (BR-D audio)
Uppsala Kammarsolister (Paul Mägi). Applåder har skurits bort.
1) Sibelius symfonier tre (2006 31m) och fyra (2004 35m) Universitetet 1h06 (Paul Mägi)
2) Sibelius symfonier ett (35m 2010) och sju (21m 2011) Konsert och Kongress  (Paul Mägi)
3) Brahms violinkonsert (Nils-Erik Sparf, Paul Mägi 2010 K och K) 40m
4) Sjostakovitj symfoni nr 15 (44m) samt uv ’Wilhelm Tell’ (11m). Varför just det då? (Paul Mägi)
5) Rossini (48m) sex sprittande uvertyrer (Paul Mägi) 2007 10 18 KoK
6) Rimsky-Korsakov Scheherazade (44m) i sprakande dräkt (Paul Mägi) 2006
7) Stenhammar Serenad (39m), F-dur utan ’Reverenza’ dessvärre (Paul Mägi) 2006
8) Ett sex minuter långt inslag (anonymt) med Stenhammars Reverenza följer inadekvat insprängt. här. Reverenza (av Stenhammar) och Blumine (av Mahler) har väldigt likartad positionering. Stenhammar uruppförde sin ”Serenad” för orkester år 1914 med Hovkapellet och i sex satser (inklusive Reverenza på andra plats). Följde en bearbetning till fem satser, och tonartslyft från E till F för yttersatserna. Satsen ’Reverenza’  fick vila till 8 juni 1960, då den presenterades av Herbert Blomstedt med Radioorkestern (6’03”). Integrerad eller separat, ofta har ’Reverenza’ inte spelats. (Av Neeme Järvi integrerat i Göteborg 850826 BIS). Kunde ’Reverenza’ behålla sin tonart?
9) Tjajkovskijs käcka femma (2005 49m), ingen bakåtvals i femtakt (Paul Mägi)
10) Alexandersson symfoni (39m) och uvertyr (10m10). Ingen nödvändig utgivning. (Paul Mägi)
11) Här tar vi Mahlers etta enligt Paul Mägis inspelning (2007 57m) men med satsen ’Blumine’ integrerad av ISL. För denna trevliga Mahler-CD önskas verkligen fylligare upplysningar. Rör det sig om en känd bearbetning av alla fem satserna för kammarorkester (Erwin Stein omkring 1910)? Kanske tar jag väldigt misste. Möjligen skedde Mägis framförande såsom ram åt ett stycke av Anders Nilsson Jordens drömmar gröna (Carl von Linné) för baryton och orkester till text av Torsten Pettersson (2006)
Uppsala Kammarsolister utan dirigent
12) Berg: ”Lyrische Suite” (31m) inkluderande sång av Anne Sofie von Otter (1986). Den tyska text (formulerad av Stefan George, Kleinschreibung) som Anne Sofie von Otter sjunger genom flödet under sista satsen av Alban Bergs ”Lyrische Suite” börjar så här: (och något annat framförande än Otters kan knappast räknas.)
Zu dir   – du einzig teure –   dringt mein schrei
Aus tiefster schlucht darin mein herz gefallen –
Dort ist die gegend tot –   die luft wie blei
Und in dem finstern fluch und schrecken wallen.

(efter ’DE PROFUNDIS CLAMAVI’ ur ’Les fleurs du mal’ av Baudelaire)
Sammanhanget framgår av ett femminuters föredrag (Curt Carlsson) vilket här kan avlyssnas. En amorös episod mellan Alban Berg och Hanna Fuchs.
Detta tolfte kapitel på denna Bluray audio (BD-R) kompletteras med Bergs ”Lyrische Suite” i tolkning av Kyndelkvartetten 560130. En instudering av gästande schoenbergianen Rudolf Kolisch.

13) Åke Uddén: Tendresses (Charlotte Hellekant, nyproduktion 2017) 1h05

Två gånger har jag någorlunda nyligen upplevt konsert ledd av Paul Mägi. Först fredagen 23 november 2012. Musikhögskolans orkester på besök i Hallunda folkets hus. Det var ett multimedialt evenemang. Från andra världskrigets tid: ”Jedermann” korta monologer av Frank Martin till text Hugo von Hofmannsthal. Synkroniserad med bildvisning. Brahms pianoetta. Med vem var det?

Den 7 februari 2019 gavs på ’hemmaplan’ (högsta nya Parnassen, Konsert och kongress i Uppsala) helaftons-oratoriet Elias av Felix Mendelssohn. Dirigent Paul Mägi elegant på Herbert Blomstedts domän. Deltog gjorde Hanna Husáhr, sopran, Ivonne Fuchs, alt, Johan Christensson, tenor, Olle Persson, baryton, Kevin Johansson, gossopran. Och det ville man ju inte missa.

Paul Mägi är i sanning även en betydande operadirigent. I september 1991 ansvarade han på finska skibolaget Ondine för CD-versionen av den estniska operan ”Skolmästaren på Dagö” av Eduard Tubin.

Följer en ESTNISK text om ’Reigi õpetaja’  (Skolmästaren på Dagö) av Eduard Tubin
                                                      Reigi õpetaja (ooper)
“Reigi õpetaja” on Eduard Tubina 1971. aastal valminud ooper. Ooperi libreto kirjutas Jaan Kross, kes võttis aluseks Aino Kallase jutustuse Reigi õpetaja. Ooper jõudis lavale 1979. aastal Vanemuise teatris, 1988. aastal Estonia teatris ja 2014. aastal taas Vanemuises. Ooper on kahes vaatuses ja kuues pildis. Helilooja teine, väga tugeva faabulaga ooper. Komponeeritud 1970–1971. aastal teater Estonia tellimusel. Kuid Eesti NSV ideoloogiline juhtkond keeldus mitmel korral andmast luba teose lavaletoomiseks Estonias. Kaarel Ird hankis Vanemuisele loa otse Moskvast, kuid teater sai ooperit esitada vaid neli korda, kui tuli korraldus see repertuaarist maha võtta. Esmaettekanne toimus 10. juunil 1979 Tartu teatris Vane­muine. Ee: Henn Pai (Paulus Lempelius), Anu Lomp (Catharina), Väino Karo (Kempe). Estonia esitas ooperi suure eduga 1988. aastal. Vanemuine tõi ooperi lavale taas 2014. aastal.

Sofi Oksanen heter en finsk-estnisk kulurpersonlighet. Hens bok Utrensning (Puhdistus 2008) gavs som radioföljetong i Sveriges Radio under 2010. Pjäsen har satts upp i totalt 12 länder, inscenerats  som opera och även filmatiserats. Berättelsen sträcker sig på ’listiga’ kvinnors vis över forna Sovjetunionen i hela dess bredd. Från det som heter “Vår härskare i öst“ (Vladivostok) vid Stilla havet till “Asplunden” (Haapsalu) vid Östersjön innanför estniska ön Ösel. (En läsare som inte alltför mycket motsätter sig stickspår kan ju reflektera över ortnamn såsom “Vladikavkas“ och “Happaranda“.)

Dagsaktuell när detta skrives är Vladivostok, där Nordkorea (Kim Jong-un)  utan stort avstånd personligen möter Ryssland (Putin). Vi har ju våra turistmål i asiatiska billigländer. Så ingalunda de som befolkar Oksanens bok. Några av våra prominentaste politiker förordar starkt kärnkraft. Men de har glömt vad som hände i ukrainska (observera stavelsebetoningen) Tjernobil under maj 1986. Emellertid det har inte Oksanen glömt. Läs sidorna 203 och följande i boken Utrensningen..

Följer en FINSK text om Puhdistus av Sofi Oksanen.

Jüri Reinvere on säveltänyt teoksen pohjalta ooperan ja kirjoittanut siihen libreton. Oopperasta oli tarkoitus tulla Tallinnan kulttuuripääkaupunkivuoden päätapahtuma, mutta liian tiukka aikataulu ja hankkeelta puuttuva johto kariuttivat suunnitelmat, ja ooppera kantaesitettiin Suomen Kansallisoopperassa huhtikuussa 2012.

Orkesterinjohtajalle Paul Mägi.

Någon inspelning av ”Rannsakningen” (Puhdistus) i dess operagestalt av Jüri Reinvere, dirigerad av Paul Mägi har inte setts på tablåer för svenska P2.

Med många gästuppdrag är Paul Mägi sedan 2011 operachef för ”Vänemuine Teater” i östliga gamla estniska lärdomsstaden Tartu.