Lekfullt när Bizet skildrar barndom i musik

Av Astrid Haugland

Musikaliska pärlor på Youtube. År 1871 hade den franske tonsättaren Georges Bizet (1838–1875) och hans fru Geneviève varit gifta i ett par år. Trots att deras son Jacques föddes först ett år senare, kan förväntningarna om att snart bli pappa ändå ha gett Bizet inspiration att under sensommaren börja komponera sviten “Jeux d’Enfants” (barnlekar), som består av tolv korta stycken för fyrhändigt piano.

I varje stycke gestaltar han någon lek eller leksak som många av oss säkert känner igen även från vår egen barndom: gungan, snurran, trähästarna, dockan, såpbubblorna…

Fortsätt läsa ”Lekfullt när Bizet skildrar barndom i musik”

Med driv att engagera och beröra

Matilda Lindholm. Foto: Astrid Haugland

Av Astrid Haugland

Efter diplomexamen från såväl Kungliga Musikhögskolan i Stockholm som Musikhögskolan i Malmö har Matilda Lindholm snabbt etablerat sig som frilansande pianist med ett brett register: från solistiska scener till nyskapande samarbeten inom kammarmusik och scenkonst.

Vi träffas i en liten gul stuga på Norra Djurgården i Stockholm där Matilda har sin övningslokal, för ett samtal om hennes liv som musiker.

Fortsätt läsa ”Med driv att engagera och beröra”

Pelléas gåtfulla klarhet

Den skotska sopranen Mary Garden som Méĺisande i Claude Debussy’s opera ”Pelléas et Mélisande”. Mary Garden valdes av Debussy för rollen som Mélisande inför premiären 1902. Wikimedia Commons.

Av Nils-Göran Olve

”Hon var en stackars liten gåtfull varelse, som vi alla.” Så säger gamle Arkel om Mélisande nära slutet av Claude Debussys opera ”Pelléas och Mélisande”.

Fortsätt läsa ”Pelléas gåtfulla klarhet”

Sanningen i Debussys opera

I Debussys enda opera, ”Pelléas och Mélisande”, råder enligt texten mänsklig blindhet. En nyckel i librettot är franskans ”aveugle”, vilket är en person som inte kan se.

TEXT: Ingemar Schmidt-Lagerholm

Enligt sökmaskinen till min dator förekommer ordet ”aveugle” inalles 18 gånger och i varje av verkets fem omkring halvtimmeslånga akter. En fransman som är litterärt orienterad   – då inkluderande den belgiske nobelpristagaren (1911) Maurice Maeterlinck –    associerar gärna ”aveugle” till ett i fransk tradition välkänt ordspråk: Au royaume des aveugles le borgne est roi, vilket formulerat på svenska ger ”i de blindas rike är den enögde kung”. Fortsätt läsa ”Sanningen i Debussys opera”