Om repriser – apropå Gert Cervin (1958)

Diskofilen Cervin ville ha fler repriser. Numera finns många historiska live-framföranden på skiva som visar att dirigenter på hans tid gjorde repriser något oftare i verkligheten än på inspelningar. Men både live och inspelat är mitt intryck att han fick som han ville: numera är repriser inte alls ovanliga.

Av Nils-Göran Olve

Att de så ofta utelämnades under halvseklet 1930–80 och ibland alltjämt tror jag hade flera orsaker. En var att det inte längre var så ovanligt att få höra de klassiska verken. När de var nya var möjligheterna att ”lära sig” dem vid konserter sällsynta, och radio och grammofon fanns ännu inte.

Fortsätt läsa ”Om repriser – apropå Gert Cervin (1958)”

Ett bidrag till REPRISERNAS FILOSOFI

Ingenting kunde i princip vara enklare; ett avsnitt som markeras med repristecken skall spelas två gånger. Som alla vet råder i praxis den yttersta grad av förvirring och godtycke. Vår första uppgift blir att se frågan i historiskt perspektiv.

Av Gert Cervin

DISKOFILKLUBBEN I LUND: Artikeln är hämtad ur “Meddelanden från Diskofilklubben i Lund” årgång 4 nr 1, november 1958.

Vad betydde repristecknet, och hur pass bindande var det för t.ex. Haydn och Mozart och deras sam­tid? Ivriga att vinna information slår vi upp artikeln ”Repeat” i den nya upplagan av ”Grove’s Dictionary of Music and Musicians” – och blir bittert besvikna. Författaren, som är ingen annan än huvudredaktören Eric Blom, konstaterar efter någon spalts kallprat att med repriser kan man förfara precis hur man vill och finner lämpligt. Kan det verkligen vara så illa att musikvetenskapen inte är medveten om den historiska grundfrågan?

Fortsätt läsa ”Ett bidrag till REPRISERNAS FILOSOFI”