TEXT: Ingemar Schmidt-Lagerholm
Låt oss genast säga att temat för en italiensk opera av Vicenzo Bellini är uråldrigt. Föruton en klanfejd ingår vad som benämns ”arketyper”. Vi kan kalla det levande symboler för det allra djupast mänskliga. Från mänsklighetens allra äldsta skikt men för den skull inte primitivt. Sagan om ”Pyramus och Tisbe”. Diakront i historisk nivå med Adam och Eva. Det urkvinnliga respektive det urmanliga. Och faktisk geografiskt sett ungefär från de trakter som nu så systematiskt raseras och ”befrias” från mänskligt innehåll.
Vad är naturligare än att Giovanni Impellizzeri såsom brukligt på Estrad i Södertälje (och gästspel annorstädes) – liksom Richard Wagner under sin första kapellmästartid – ikläder sig rollen av regissör (med ”assistens” av Conny Borg) för det som behövs och musikalisk dirigent för Bellinis version av sagan om ”Pyramus och Thisbe” tidigast känd genom samlingen “Metamorfoser” (Förvandlingar) av Ovidius (43 före vår tid till 17 i vår tid)
Bellinis opera "Romeo och Julia", Akt 1, Södertälje, 11 mars 2018 Bellinis opera "Romeo och Julia", Akt 2, Södertälje, 11 mars 2018 Lars Sjöberg introducerar Vincenzo Bellinis opera "Romeo och Julia", Akt 1, Södertälje, 11 mars 2018 Lars Sjöberg introducerar Vincenzo Bellinis opera "Romeo och Julia", Akt 2, Södertälje, 11 mars 2018 Ljud och video: Astrid Haugland |
“Romeo och Julia” av Vicenzo Bellini Sön 11 mars 2018, Estrad, Södertälje Dirigent: Giovanni Impellizzeri |
“Pyramus et Thisbē, iuvenum pulcherrimus alter,
altera, quās Oriēns habuit, praelāta puellīs
Pyramus och Thisbe, han var den skönaste yngling
och hon den finaste flickan i Österland. (övers. Harry Armini, 1969))
Bredvid ungdomarnas namn dominerar ju klanmotsättningar. Varianterna på denna släktfejd och namnen därpå är nästan hur många som helst. Alla vet att Shakespeare ville ha ett ord med i laget med sin ”Romeo and Juliet” (första tryck år 1597). (Shakespeare inte bara där, vet du var, så hör av dig.) Den förträfflige Lars Sjöberg är involverad i Giovanni Impellizzeris uppsättning – vilken följer i månadsskiftet februari – mars 2018. Det rör sig alltså om Bellinis operaversion från 1830. Sjöberg och Impellizzeri kallar eventet ”Romeo och Julia”, vilket av många skäl kan sägas vara motiverat.
Egentligen har Bellini inte gjort det lätt för en svenskhörande publik med sitt givetvis helt italienska och egentliga namn på denna ”opera lirica” orienterat efter släkternas motsättningar ”I Capuleti e i Montecchi”. I bakgrunden finns förstås förvandlingssagan på latin av Ovidius. Bellini och hans librettist Felice Romani hoppar över Shakespeare och väljer kräset bland äldre italienska förlagor, kanske med mindre romantik men med en del soldatskrammel. Lars Sjöberg kommer säkert att reda ut vad som behövs av detta.
Man kan lägga tonvikten vid släktfejden eller på ”de unga tu”, Nu är det så att jag skulle kunna tänka mig något före alla skriftformer minst tiotusenårigt arkaiskt här. Och i inga avseenden vulgärt. Att de nuvarande latinska bokstäverna “TISBÉ” skulle vara inte bara ett personnamn vilket som helst. De kan sägas symboliskt stå för för det innerst kvinnliga och sannolikt i någon form med förtrolighetens diminutiv. Vi tar här djärvt fram norskans “ti^spe” (grav accent 2 ) för hynda, tik.
Och skulle gärna fråga den supersuveräna litauiska arkeologen Marija Gimbutas (1921 – 1994) huruvida detta vore rimligt. Käre eventuelle läsare, slå upp någonstädes om Gimbutas (och fråga henne vidare om PYRAMUS (skanderat såsom daktylus: lång kort kort, – ^^) där ypsilon väl måste stå för långt i-ljud, intressant nog en så kallad kardinalvokal, och samt ungefär samma kvalitet fast med kort kvantitet här hos den feminina partnern. Kunde Pyramus i sin allra djupaste betydelserot ha med det kända begreppet phallos att göra.
Jag gillar mycket Bellinis tonsättning för dess musikdramatiska förtjänster och även sin gåpåarkaraktär. Ack så långmelodiskt raskar det hela tiden på framåt som hos Bach eller Hindemith. Och liknande kärlek till Bellini hyste Richard Wagner, ådagalagd i en berömd dödsruna. Samt i Wagners storvulna översikt (300 sidor) ”Oper und Drama”. Handlingen finns kort och bra beskriven i Sohlmans Opera(lexikon). Ingen tar skada av att läsa sidorna 172 och 173 om detta verk i Göran Gademans Operahistoria (2015). Uppgiften hos Sohlman att operan hade svensk premiär på Malmö teater 29 januari 1837 är ju intressant om den är korrekt.
Från förshakespeareanska förlagor har Vicenzo Bellini och Felice Romani gett sina huvudpersoner namnen Romeo och Giulietta. Och Romeo har fått bli en mezzosopran, en hosenrolle som alls intet har med kastratskap att göra. Under sin kapellmästartid på 1830-talet satte Richard Wagner upp Bellinis ”I Capuleti e i Montecchi” i Magdeburg, Königsberg och Riga. Under denna tid komponerade Wagner sin oerhört omfattande Rienzi och skrev ned noterna med sin tydliga piktur. Den operans Adriano fick i Bellinis efterföljd bli en mansroll utförd av kvinnlig mezzosopran.
Följer hela Bellini-operan ”I capuleti ed i montecchi” (Romeo och Julia) i fyra ljudfiler. Den som hör av sig till info@vivaopera.se får ta del av hela rollistan. |
Längd 31:35 |
Längd 28:50 |
Längd 35:13 |
Längd 39:13 |
Duett Romeo // Giulietta i slutet hos den första av två akter
I den italienska text som är tonsatt av Bellini heter alltså de båda protagonisterna Romeo respektive Giulietta. Således med annorlunda stavelsebetoning än hos Shakespeare som ju har andra föregångare än vad Bellini tog. (Shakespeare: Romeo and Juliet, vilket skapar viss förvirring hos guider i arenastaden Verona, där den berömda balkongen enbart från Shakespeare återfinns). Uttrycksfulla instrumentalsoli förekommer på några ställen i operan ”I capuleti e i Motecchi”. Kan du pricka in dem, exempelvis på tidslinjen av en ljudfil. Hör av dig. Och du bör belönas.
Bellini har här inte många duetter för de bägge älskande. I slutet av första akten förekommer dock en text, där Romeos mezzo med många hiskeligt hänförande terser sammanflätas med Giuliettas sopran. Här är ett fragment av texten.
Utsnittet börjar vid tajm 13:11 i den andra ljudfilen uppifrån.
Romeo: Sì, fuggire, a noi non resta
Jo, fly, stanna inte hos oss
altro scampo in danno estremo,
någon annan utväg, i yttersta fara,
sì, null’altro scampo in danno estremo.
just det, ingen annan utväg i yttersta fara.
Miglior(e) patria avrem(o) di questa,
Vi skall få en bättre hemvist än denna,
ciel(o) migliore ovunque andremo:
en bättre himmel varthelst vi beger oss:
d’ogni ben che il c(u)or(e) desia
av varje fördel som hjärtat kan önska
a noi luogo amor(e) terrà,
för oss kommer det att bli plats för kärlek.
d’ogni ben, ecc.
Giulietta: Ah ! Romeo ! Per me la terra
Ack ! Romeo ! För mig är världen begränsad
è ristretta in queste porte:
till dessa portar:
sì: per me la terra, ecc
jo, för mig är världen,
Qui m’annoda, qui mi serra
Hit fångar mig, hit binder mig
un poter(e) d’amor(e) più forte.
en makt som är större än förälskelse.
Solo, ah! solo all’alma mia
Endast, endast himlen kan ge
venir(e) teco il ciel(o) darà,
min själ möjlighet att komma med dig.
solo, ah! solo all’alma mia, ecc
Catania, vem är från Catania? var ligger Catania?
Från Catania är Giovanni Impellizzeri, Södertäljeoperans stolte, stilige nestor, still going strong. Från Catania, likaledes på Sicilien, var Vicenzo Bellini (1801-1835). Bellini liksom Mozart bortgången vid alltför tidiga år. ”Nel mezzo del cammin di nostra vita” (Till mitten hunnen på vår levnads vandring) skrev Dante år 1300 eftersom han då var 35. Och denna ålder överskreds varken av Mozart eller Bellini. Men mästerverk hann de skapa.
Och Catania är ju kuststaden på östra Sicilien, med flygplats, mellan Messina i norr och Siracusa i söder och inte långt till antika amfiteatern Taormina. Utsikt mot vulkanen Etna och centralt i stadskärnan en musikakademi Bellini. Antar att Lars Sjöberg visar bilder på detta. Och om hörnet huserar kommisar Mont’Albano.
Södertäljeoperan uppföde Bellinis Romeo och Julia Sön 25 feb 2018 kl 16.00, Estrad Södertälje Sön 4 mars 2018 kl 16.00, Eric Ericsonhallen, Stockholm Sön 11 mars 2018 kl 16.00, Estrad SödertäljeDirigent: Giovanni Impellizzeri Regi: Conny Borg I rollerna: Julia: Tessan-Maria Lehmussaari Romeo: Elisabeth Leyser Tebaldo: Ulric Björklund Lorenzo: Emil Lundqvist Capellio: Michael Schmidberger Dansare från Borgbaletten Berättare: Lars Sjöberg Södertäljeoperans kör och Sinfonietta http://sodertaljeoperan.se/ |
Ingemar Lagerholm 180217