Den romantiska tonsättargenerationen och Sverige

Med 2009 inleddes en serie tonsättarjubiléer: 1809 föddes Felix Mendelsohn, 1810 Frédéric Chopin och Robert Schumann och 1811 Franz Liszt.

Från vänster:
Mendelssohn efter en målning av Eduard Magnus, ca 1845.
Chopin fotograferad av Louis-Auguste Bisson, 1849.
Den polsk-franske tonsättaren föddes 1810 i Želazowa Wola. Efternamnets polska skrivning är Szopen. Den polska betoningen ligger på första stavelsen eftersom polska språket har fast betoning alltid på näst sista stavelsen. Fem mil väster om Warszawa.  Po polski: 46 km na zachód od Warszawy.
Schumann i en daguerreotypi från 1850.

Liszt i mars 1886, fyra månader innan han dog. Fotograferad av Nadar.

TEXT: Göran Tegnér

Detta faktum har inte givit så mycket eko, men faktum är att denna tonsättarkvartett – där alla faktiskt kände varandra, även om de aldrig träffades alla på en gång – kom att påverka musikskapandet under hela 1800-talet och in i 1900-talet. Tillsammans med Carl Maria von Weber (särskilt genom operorna) och Hector Berlioz utgjorde de den musikaliska romantikens främsta representanter.

När och hur introducerades deras musik i Sverige? Det är en intressant fråga, som belyser Sveriges kontakt med omvärlden under 1800-talet. Men innan jag ska försöka besvara den vill jag sätta in dem i sin tid. Fortsätt läsa “Den romantiska tonsättargenerationen och Sverige”

Operaproduktion på Rossinis tid

Den franske författaren Stendhal, som egentligen hette Marie Henri Beyle, föddes i Grenoble 1783 och dog i Paris 1842. Han hade ett växlingsrikt liv som vi inte ska gå in på här (se istället https://sv.wikipedia.org/wiki/Stendhal).

Stendhal är mest känd för sina romaner Le Rouge et le Noir och La Chartreuse de Parme samt en bok om den tyska kulturen, L’Allemagne et l’Autriche [1] ̶̶̶  men han skrev också en biografi över Rossini, Vie de Rossini, som kom ut 1823, mer än 40 år före tonsättarens död.

Det är en ovanlig biografi, som berättar om långt mer än Rossinis liv. Han karakteriserar skillnaden mellan italiensk, tysk och fransk musik, hur man beter sig på operan, hur logerna på La Scala och på San Carlo i Neapel såg ut, hur sångarna sjunger etc. Allt på ett mycket medryckande sätt. Boken finns inte översatt till svenska, men en engelsk översättning av Richard N. Coe som gavs ut 1957 ligger tillgänglig på nätet (https://archive.org/details/lifeofrossini000853mbp).

Göran Tegnér

Stendhal, “Vie de Rossini”,
med kommentarer av Pierre Brunel.
Paris 1992.

Stendhal, målat av Olof Johan Södermark (1790-1848) (Wikimedia Commons)
Stendhal, målat av Olof Johan Södermark (1790-1848) (Wikimedia Commons)

Ur Chapitre VI, L’Impresario et son theátre
s. 140–149. Fortsätt läsa “Operaproduktion på Rossinis tid”