”Den svenska näktergalen” i Charleston

Jenny Lind 1850 och panoramabild av Charleston, South Carolina, USA.

Jenny Linds jul och nyår 1850

Av Harald Henrysson

Under Jenny Linds amerikanska turné 1850–52 gjorde hon 1850 ett kort jul- och nyårsuppehåll i sydstatsstaden Charleston. Med utgångspunkt i samtida tidningsmaterial, memoarer och tidigare forskning undersöker Harald Henrysson hur den svenska sångerskan mottogs i en stad präglad av ett rikt musikliv, starka sociala konventioner och tydliga politiska motsättningar.

Artikeln belyser Phineas T. Barnums moderna PR‑apparat, Jenny Linds konserter och publikens reaktioner, de lokala hyllningarna, hennes välgörenhetsinsatser samt hur minnet av ”den svenska näktergalen” skulle leva kvar i Charleston långt efter att hon hade rest vidare.

Fortsätt läsa ””Den svenska näktergalen” i Charleston”

Den romantiska tonsättargenerationen och Sverige

Med 2009 inleddes en serie tonsättarjubiléer: 1809 föddes Felix Mendelsohn, 1810 Frédéric Chopin och Robert Schumann och 1811 Franz Liszt.

Från vänster:
Mendelssohn efter en målning av Eduard Magnus, ca 1845.
Chopin fotograferad av Louis-Auguste Bisson, 1849.
Den polsk-franske tonsättaren föddes 1810 i Želazowa Wola. Efternamnets polska skrivning är Szopen. Den polska betoningen ligger på första stavelsen eftersom polska språket har fast betoning alltid på näst sista stavelsen. Fem mil väster om Warszawa.  Po polski: 46 km na zachód od Warszawy.
Schumann i en daguerreotypi från 1850.

Liszt i mars 1886, fyra månader innan han dog. Fotograferad av Nadar.

Av Göran Tegnér

Detta faktum har inte givit så mycket eko, men faktum är att denna tonsättarkvartett – där alla faktiskt kände varandra, även om de aldrig träffades alla på en gång – kom att påverka musikskapandet under hela 1800-talet och in i 1900-talet. Tillsammans med Carl Maria von Weber (särskilt genom operorna) och Hector Berlioz utgjorde de den musikaliska romantikens främsta representanter.

När och hur introducerades deras musik i Sverige? Fortsätt läsa ”Den romantiska tonsättargenerationen och Sverige”