Paul Badura-Skoda, en bio-diskografi av Göran Tegnér

Pianisten Paul Badura-Skoda gick bort 25 september 2019. Han och generationskamraterna Jörg Demus (1928–2019) och Friedrich Gulda (1930–2000) buntades ibland ihop till The Vienna Troika. Hur som helst var dessa tre de främsta österrikiska pianisterna i sin generation.

Paul Badura-Skoda. Copyright © Jean-Baptiste Millot
http://www.badura-skoda.cc/en/photogallery.html#Berufliche_Fotos

Om han hade någon relation till Gulda vet jag inte, men han samarbetade hela sin karriär med Jörg Demus. Jag ska här belysa Badura-Skodas karriär, framförallt genom hans många inspelningar, som ger en uppfattning om hans repertoar. Karriären tar sin början samtidigt med introduktionen av LP-skivan, och omvänt kan sägas att den sannolikt hade LP-skivan att tacka för mycket. Fortsätt läsa “Paul Badura-Skoda, en bio-diskografi av Göran Tegnér”

Ingemar Lagerholm har avlidit

Det är med stor sorg jag måste meddela att min sambo genom många år Ingemar Lagerholm har gått bort efter flera års kamp mot cancern.

Ingemar Lagerholm (1935-2019)
Ingemar har varit huvudansvarig och en stark drivkraft bakom bloggen vivaopera.se som vi startade gemensamt i september 2016, han som skribent och jag främst som webbredaktör.

Vi delade ett starkt intresse för musik och det är min förhoppning att jag ska kunna driva vivaopera.se vidare och utveckla bloggen i den riktning som vi båda strävade efter – att den ska vara ett forum för intressanta berättelser, diskussion och analys om ” – absolut inte bara opera”.

Kvar efter Ingemar finns också ännu ej publicerat material som kommer att berika bloggen framöver.

Nästan allt om Ingemar.

Astrid Haugland

KLASSISKT: Roman – den svenska musikens fader

Ett program av Ingemar Schmidt-Lagerholm på Radio Botkyrka (91,6). Sänt ffg tisdagen den 17 september 2019 klockan 19:00.
INNEHÅLL och LÅTLISTA

Här följer en timme klassisk svensk musik av ’den svenska musikens fader’, Johan Helmich Roman. 2019 utkom Ernst Brunners bok om Roman ”Skeleton”. Fortsätt läsa “KLASSISKT: Roman – den svenska musikens fader”

VI MINNS: ”Alice i Tullinge”

Ett program av Ingemar Schmidt-Lagerholm på Radio Botkyrka (91,6). Sänt ffg måndagen den 16 september 2019 klockan 13:00.
INNEHÅLL och LÅTLISTA

Känd för sina barnvisor bodde Alice Tegnér åtskilliga år i Tullinge. Eftersom hennes man hade den professionella uppgiften att fördela tomter till hugade spekulanter. Fortsätt läsa “VI MINNS: ”Alice i Tullinge””

JAZZ: “Louis Armstrong
och Kenny Baker”

Ett program av Ingemar Schmidt-Lagerholm på Radio Botkyrka (91,6). Sänt ffg torsdagen den 5 september 2019 klockan 19:00.
INNEHÅLL och LÅTLISTA.

Louis Armstrong originalinspelningar 12 nov 1925 till 26 februari 1926
jämförs med ”exakta” kopior utförda på 1960-talet av ensemble Kenny Baker. Armstrongs sånginslag har av Baker behållits. 10 låtar. Fortsätt läsa “JAZZ: “Louis Armstrong
och Kenny Baker””

KLASSISKT: “Schubert och Furtwängler”

Ett program av Ingemar Schmidt-Lagerholm på Radio Botkyrka (91,6). Sänt ffg tisdagen den 3 september 2019 klockan 19:00.
INNEHÅLL och LÅTLISTA.

Det verk som här har valts initialt för den klassiska sidan av lokalradion ”Radio Botkyrka” är den stora C-dur symfonin från kvarlåtenskapen hos Franz Schubert. Dessvärre en upptagning som får pukan att hänga utanför orkestern. (Berliner Titania Palast 1954 58m). Fortsätt läsa “KLASSISKT: “Schubert och Furtwängler””

VI MINNS: “Valen och 1940”

Ett program av Ingemar Schmidt-Lagerholm på Radio Botkyrka (91,6). Sänt ffg måndagen den 2 september 2019 klockan 13:00.
INNEHÅLL och LÅTLISTA.

Året 1940 var ett krigsår i Skandinavien.

Den känslige norske tolvtonskomponisten Fartein Valen (1887 – 1952) kunde märka att norska marinen bedrev övningar i Bømlofjorden utanför hemmet i Vestlandets Valevåg, vilket befinner sig vid kusten just mitt emellan Stavanger och Bergen. Fortsätt läsa “VI MINNS: “Valen och 1940””

Samspel mellan bloggen “vivaopera.se” och “Radio Botkyrka” 91,6

Samspel upprättats mellan bloggen ”vivaopera.se” och lokalradiostationen ”Radio Botkyrka” (91,6). Bloggen gör timslånga lokalradiosändningar på ”Radio Botkyrka” och avser tillhandahålla låtlista för varje i lokalradion utförd sändning.

De tidpunkter då sändning i lokalradion (91,6) kan förekomma från Ingemar Lagerholm är:
Måndagar kl 13:00 MINNE
Tisdagar kl 19:00 KLASSISKT
Torsdagar kl 19:00 JAZZ

Fritz Langs berömda filmer

presenteras i optimal bluraykvalitet och DTS hos vivaopera.se söndagen den tredje november 2019 kl 14h00. OSA om möjligt snarast.

I filmen Siegfried av Fritz Lang kämpas det mot draken.

TEXT: Ingemar Schmidt-Lagerholm

Stoff och tema. Om vi inom litteraturvetenskap tar FAUST.
Som tema är Faust en strävan efter ett (högre) mål
såsom stoff är det en viss person med detta namnet (och denna strävan)

Den tyska Nibelungensagan är ett stoff kring en skatt i floden Rhen. Möjligen finns ett historiskt verklighetsunderlag genom en hunnerkung på 400-talet. Till vår tids kultur når ’händelserna’ via spår som även korsar varandra. En manifestation är det tyska ”Nibelungenlied” på vers med varianter vilka fanns i olika tyska kloster före 1200-talet. År 1989 utkom av John Evert Härd en svenskspråkig volym ”Nibelungeneposets moderna historia”, där mycket av detta klarläggs. Nazitidens missbruk hör också hit. Fortsätt läsa “Fritz Langs berömda filmer”

Alberich i metoo-rörelsens grepp

Den av Wagner skapade motbjudande Alberich har fått av Metoo-rörelsen drivna olycksbröder: Harvey Weinstein, Jean Claude Arnauld, Lars Åhly, Eskil Erlandsson.

Alberich trakteras i föreställning med “La Fura dels Baus”, 2007

Om Wagners Ring i ord och musik med Ingemar Schmidt-Lagerholm
Del 1/2. Längd

Del 2/2. Längd


 

“DOMPAN” FRI I NORGE

Arne Domnérus’ svenska sekstett turnerar i Norge med jazz och norsk folkmusik. Inspelningar (konsert och studio) sker i september 1977. Det blir en dubbelvinylare, “Ja vi älskar”, som du aldrig kommer att få se eller höra igen.

På detta utsnitt från skivomslaget till “Ja vi älskar” finns den kända norska oljemålningen (no: maleriet) ”Brudeferd i Hardanger” (1848). Personer av Adolph Tideman och landskap av Hans Gude.

Vi hör Ingemar Schmidt-Lagerholm berätta och spela exempel från albumet. Fortsätt läsa ““DOMPAN” FRI I NORGE”

Ingen skam över Gäda`

Vad som fascinerar hos den litauiska poeten Sigitas Geda (1943-2008) är det kulturella djupet: de hedniska myternas Litauen, konstmusikens Europa, antikens skulpturer, nederländernas målare. Det är detta som ryms i Gäda’s poesi och allt i en spännande kontrapunktik. Finns det en svensk motsvarighet så borde det enligt min mening vara Gunnar Ekelöf med sin Mölna-elegi, med sin (Nike från) Samotrakhe, med sin Helvetes-Breugel.

TEXT: Ingemar Schmidt-Lagerholm

Poeten skrev sitt namn på litauiska Sigitas Geda. Det spontana svenska uttalet för efternamnet leder i Litauen tvingande tanken till ett helt annat ord, ‘ge´da’, med  betydelsen  ‘skam’,  ‘vanära’. Därför skall vi här använda skrivmodellen Sigi`tas Gäda`.

Sigi`tas Gäda` föddes 1943. Men jag vill börja drygt två decennier dessförinnan. Med den litauiska modernismens portalgestalt, Kazy~s B`inkis (Kazys Binkis). Några signifika rader av Bi`nkis från 1921 lyder i min översättning från litauiskan: Fortsätt läsa “Ingen skam över Gäda`”

Rued Langgaard, Aarre Merikanto, Fartein Valen – vilka voro väl dessa personer?

De var modernistiska nordiska tonsättare verksamma under det tidiga 1900-talets mellankrigstid. Låt oss här och nu gripa dansken Rued Langgaard (1893-1952).

Sekterister åkallar Antikrist. Bild från DVD, Danmarks Radio (DR), 2002.

TEXT: Ingemar Schmidt-Lagerholm

Den radikalt ganska lekfulle Köpenhamnaren i öst som    – så när som på några av sina sista år –   aldrig på riktigt blev ripenser (Ribe) i väst. 16 symfonier med trevliga titlar, 7 stråkkvartetter. Men också en opera som har gjorts kanonisk i Danmark. Och det är den vi nu vill kasta ljus på: “ANTIKRIST”.

I kvasiperiferin av religiös sekterism har alltid funnits sexualism med eller utan ledargestalt. För att händelsevis hålla oss inom Skandinavien har vi norska haugianere, bohuslänska schartauianer, nordliga læstadianer. Också mera nyligen Knutby strax öster om Uppsala. Fortsätt läsa “Rued Langgaard, Aarre Merikanto, Fartein Valen – vilka voro väl dessa personer?”

Wagneriana: Af Henrik Nebelong
7. Intro til Wagner og til ”Parsifal” som Rued Langgaard oplevede værket

Foredrag ved Rued Langgaard-festivalen i Ribe 2013.
Rued Immanuel Langgaard (1893 1952) var en dansk organist og komponist.

Henrik Nebelong

Richard Wagner levede fra 1813 til 1883. Han vil formentlig for al fremtid forblive dét, han nu i 130 år har været: ubeskrivelig og uforklarlig. Selvom (eller måske netop: fordi) der er skrevet mere om Wagner end om noget andet menneske, forekommer han stadig utilstrækkeligt beskrevet – der er store hvide felter på landkortet.

Og det hjælper ikke, at der findes enorme mængder data om hans liv nærmest fra dag til dag – netop mængden af data gør billedet flimrende. Og selvom man igennem de 130 år siden hans død har forsøgt sig med et utal af forklarende tolkninger af hans værk og liv, således at der er opstået en hel receptionshistorie, forekommer både liv og værk stadig fuldkommen gådefulde.

Af de tolkningsmodeller, der har været anvendt på Wagners værk kan blot som de 10 vigtigste nævnes: de nationalistiske, religionsfilosofiske, biografiske, racebiologiske, marxistiske, freudianske, jungianske, strukturalistiske, feministiske og sexologiske. Wagner kan som multi-geni: digter, komponist, filosof og aktiv politiker m.m. måske kun sammenlignes med renæssancegiganter som Leonardo da Vinci og Michelangelo. Eller med et voldsomt naturfænomen.

Og her i aften skal jeg så introducere ham for jer på én time. Fortsätt läsa “Wagneriana: Af Henrik Nebelong
7. Intro til Wagner og til ”Parsifal” som Rued Langgaard oplevede værket”

Starsopran und schwedischer Graf
Sena Jurinac und Erik Sparre

Erik Sparre ist mein persönlicher Freund seit 1956. Unaufhörliche Telefonate. In der Zeit der Vinyl-Platte alles über Oper. Immer hat er mir erzählt über seine Kontakte mit der Sängerin Sena Jurinac.

Sena Jurinac als Oktavian im „Rosenkavalier“ von Richard Strauss.

TEXT: Ingemar Schmidt-Lagerholm

Sena Jurinac (1918-2011) hat eine umfangreiche internationale Diskographie als lyrische Sopranistin mit exceptioneller Fülle und dramatischem Ausdruch. Für die, die Video vorziehen ist die Auswahl relativ gering. An erster Stelle die Bergsche Marie (Wozzeck) aus einer Serie mit Aufnahmen von Rolf Liebermann in Hamburg 1970. Der Modernist der Schoenbergschule Bruno Maderna dirigiert hier, der Protagonist Wozzeck ist Tony Blankenheim. Verdis Desdemona singt Jurinac deutsch mit Wolfgang Windgassen als Othello. Den Straussschen Komponisten aus Ariadne gab sie unter dem Dirigat von Karl Böhm.

Als Anrede verwendet Shakespeare (um 1600) das singular-Pronomen thou (du), dem (nach Reform) modernen schwedischen “du” naheliegend. Die pronomina thou (du) und thee (dich) waren dem damaligen Publikum weder gekünstelt noch altertümlich. Aus unnötiger Eifersucht tötet Otello/Othello seine Frau Desdemona. Was er im Original zu allerletzt äußert ist “I kiss’d thee, ere I kill’d thee. Killing myself, to die upon a kiss.” Otello/Othello ist gerade eingedrungen in „a Bedchamber of the Castle“. Desdemona (Sena Jurinac) versteht und reagiert. Fortsätt läsa “Starsopran und schwedischer Graf
Sena Jurinac und Erik Sparre”

Bachs Goldbergvariationer
– hur skall de utföras?

Utan tvivel måste vi godkänna både Helmut Walcha och Ralph Kirkpatricks interpretationer av Goldbergvariationerna. Men vi får göra klart för oss att principen bakom deras tolkningar är väsensskild.

Tidigare publicerat i ”Meddelande från Discofilklubben i Lund”.
Årg 5:1 April 1959.

TEXT: Bertil Cavallin (1959)

Var och en som något känner Ralph Kirkpatricks inspelning av Bachs Goldbergvariationer vet att man där bjudes på en till­talande förening av musikologisk kunnighet och vital uppförandepraxis. Jag vill inte påstå att begreppen skulle vara oförenliga eller ens motstridande, men faktum kvarstår, sällan förenas de så osökt som här – det är nämligen både lätt och nöjsamt att höra Kirkpatrick (1911-1984) i de 30 variationerna, rakt igenom. Han saknar alla drag av monotonitet eller uppstyltad förkonstling som kunde få en att stoppa långt före den franska ouvertyren. Han har tillräckliga in­sikter och är smakfull nog att undvika de alltför grova och alltför påtag­ligt påklistrade effekter som finns i andra framföranden av detta och jämför­liga mästerverk. Fortsätt läsa “Bachs Goldbergvariationer
– hur skall de utföras?”

Tegnérpastischer av Tegnér
“Okända Tegnér-fragment”

Nedanstående verser, ”Ulf Eriks Drapa” och ”Sköldarne”
skrevs av undertecknad i samband med att dåvarande chef för Historiska museet, Ulf Erik Hagberg (1932 – 2012), fyllde 60 år, den 29 september 1992.

TEXT: Göran Tegner

Ulf Erik Hagberg var västgöte, arkeolog och så småningom uppskattad chef för Västergötlands museum i Skara och senare för Historiska museet i Stockholm. Han ledde flera stora utgrävningar, bl.a. av offerplatsen Skedemosse och Gråborgs fornborg, båda på Öland. Han var också, innan han blev museidirektör, chef för Historiska museets järnåldersavdelning, vars lokaler var belägna högst upp under taket; med en liten hiss kunde fyndbackar fraktas upp.

Han var kortväxt, dynamisk och energisk, med stor bredd, och han hade en förmåga att dela med sig av sina kunskaper på ett medryckande sätt, något han gjorde i många föredrag runt om i Västergötland. Fortsätt läsa “Tegnérpastischer av Tegnér
“Okända Tegnér-fragment””

Mirga Gražinytė-Tyla – eine Litauerin
deren Gatte das Schweigen ist.

Deutsche Fassung 2019-07-08

Vorderseite von „The Gramophone“ Mai 2019. Die litauische Dirigentin Mirga Gražinytė-Tyla dominiert. Wahrlich eine Ehrung. Denn diese sehr englische ‚monthly‘ ist die älteste der Welt in Sachen Tonträger und die am meisten renommierte für „klassische Musik“ (founded in 1923).

Geschrieben von Ingemar Schmidt-Lagerholm.

Liebe Leser! Die damals zehnjährige Mirga / Mirgutė gewinnt 1996 ein Gesangswettbewerb im Fernsehen mit dem Kleinlied ”Gera būtų“. (Es wäre gut, wenn …). Dem Zuhörer drei Minuten Staunens über ihre Artikulation. Hier ist der Link. Youtube (https://www.youtube.com/watch?v=wUXv6uTsIfI) Fortsätt läsa “Mirga Gražinytė-Tyla – eine Litauerin
deren Gatte das Schweigen ist.”

Mirga Gražinytė-Tyla – En litauiska
med TYSTNADEN som make

Omslaget till ”The Gramophone” May 2019 pryds helt dominerande av den trettiotvååriga litauiska dirigentskan Mirga Gražinytė-Tyla. I sanning en hedersutnämning, ty denna tidskrift är världens äldsta och mest renommerade för reproducerad ’klassisk’ musik (founded in 1923).

TEXT: Ingemar Schmidt-Lagerholm

Käre läsare. Gå nu till denna länk på Youtube (https://www.youtube.com/watch?v=wUXv6uTsIfI) för att i nästan tre minuter häpnas över artikulationen när Mirga/Mirgu som tioåring vinner en sångtävling i hemstaden Vilnius. År 1996 kan det ha varit. ”Gera būtų” heter hennes ’lilla’ sång med sannolika innebörden ’det skulle vara bra’.

Mirga Gražinytė-Tyla har när detta skrives (juni 2019) den kvinnliga åldern av 32 år och har just lyckligen framfött ett välartat gossebarn. Precis trettio och något plus är ju enligt utbrett synsätt idealiskt för den aktiva kvinnans nativitet. Och proffsmusiker (körledare) inom det klassiska facket blev denna Mirga Gražinytė-Tyla redan som trettonåring med påbörjad yrkeskarriär.

Hon är född i litauiska huvustaden Vilnius den 29 augusti 1986. Sin ungdomsutbildning har Mirga Gražinytė-Tyla i det flerfaldigt musikaliska hemmet. Och på Vilnius-gymnasiet med namn av Čiurlionis. Från tjugoårsåldern blir hon mera konventionellt utbildad i västeuropeiska elitsammanhang.

Fullfjädrad dirigent för klassisk symfoniorkester på uppåt hundra fullt kvalificerade musiker. Inte så få sådana ledardamer dyker upp. Därtill med utnyttjad multitalang, vilken kan vara instrumental: klaver, violin, klarinett (Simone Young), konventionell operasång eller varför inte parallellt utförd mer eller mindre ordlösa vokaliser. Carl Nielsens trea eller Luonnotar av Sibelius (Barbara Hannigan, dirigent och sopran i Berwaldhallen 170322).

Innan vi här belyser att Mirga Gražinytė-Tyla  åt “Deutsche Grammophon“ skall spela in rikhaltig  seriös musik dröjer vi vid hennes tredelade namn. Fortsätt läsa “Mirga Gražinytė-Tyla – En litauiska
med TYSTNADEN som make”

Sena Jurinac och Erik Sparre – Världssopranen och hennes svenske greve

Sena Jurinac (1921-2011) har en omfattande internationell diskografi som sopran och mezzosopran. Virilt egaliserad mezzo, inga besvär utanför normalt register.

Sena Jurinac i ‘Der Rosenkavalier’. Photo: ITV/REX

TEXT: Ingemar Schmidt-Lagerholm

För den som vill se henne på DVD är utbudet relativt magert. Främst och bäst vad gäller video är väl hennes genomträngande tolkning av Marie i Wozzeck av Alban Berg; dirigent ingen mindre än Bruno Maderna (Övervakning: Rolf Liebermann, protagonisten är Tony Blankenheim, Hamburg 1970). Hennes tyska tolkning av Desdemona i Verdis Othello är inte remarkabel. Kanske heller inte så när hon visuellt gör ”der Komponist” i ”Ariadne auf Naxos” av Richard Strauss dirigerat av Karl Böhm.

Alltså kvantitativt klent med videogestaltningar av Sena Jurinac. Auditivt finns det däremot mycket minnesvärt som man vill lista och framhålla. Fortsätt läsa “Sena Jurinac och Erik Sparre – Världssopranen och hennes svenske greve”